Vatten Över Huvudet

Blod, svett och hårt knutna kängor. Jag gör en mental notering om att inte ta i för kung och fosterland nästa gång kängorna knyts. Resultatet ser ni ovan!

Jag ska erkänna att min blogglåga varit låg senaste dagarna. Ibland tänker jag stilla för mig själv ifall jag inte tagit mig vatten över huvudet med Vatten Över Huvudet - expeditionen, höhö. Men jag klagar inte, jag är stolt norrlänning och vi vet alla att jämmer inte accepteras! Jag väljer helt enkelt att kalla det för livsnjutning att springa med smärtor i hälsena, knä, höft och axel. Det mina vänner, det är livet!

Kan även bifoga en bild över måndagsnöjet för team VÖH.




Sov gott

/Torbjörn Maaherra

/Torbjörn Maaherra

Orkar inte skriva något mer seriöst inlägg utan håller det väldigt kort.

Har jobbat som ett kräk de senaste två veckorna. Vilket även träningen har fått lida av. Får semester efter torsdagen så då kan jag få lite mer rutin på vardagen igen.

Förra veckan tränade jag:
4 gympass varav 2 överkropp samt 2 benpass.
3 löppass på varav 2 ca 6 kms pass och ett intervallpass på löpband 10x400m på max fart med 200 m lätt jogg mellan intervallerna.

Denna vecka har jag hunnit med 2 gympass och 3 löppass.
Ett av löppassen fick jag även med mig herr Björk.

Har även köpt kängor och fixat med ledigheten inför Kebne!

/Per

Det har varit en relativ "slapp" vecka än så länge, därför är det tacksamt att kunna slappa lite med bloggandet och helt enkelt summera allting i ett och samma inlägg!

Knäböj:   120kg x 7,7,7,7
Marklyft:  150kg x 6,6,6,6
Löpning:   7 km med packning - 40 minuter.

För mina fans kan jag även passa på ett bjuda på en dagsformsbild.



Som ni ser har utveckling av min pectoralis major varit synnerligen god.
Tack Dr. Bänkpress!

Träningsveckan är inte slut än. Ni kommer få ta del av ytterligare en fin graf över ett löppass. Livet är spännande som läsare av Vatten Över Huvudet!

/Torbjörn Maaherra

I onsdags när jag satt på spårvagnen kom jag på något sätt att tänka på bukfetma, antagligen för att jag såg en något korpulent gammal herre som upptog två säten på vagnen helt ensam. Detta förde osökt tankarna till mina egna inre organ och vilken ypperlig kvalité dessa måste hålla just nu, i och med mitt nya liv som elitidrottsman.

Det vore rentav oförskämt att inte dela med sig av dessa ifall jag skulle trilla av pinnen, därför skrev jag upp mig i donationsregistret. Och till min förvåning var det lättare än jag trodde. Numera går det att göra det med hjälp av e-legitimation!

Gotta löööv the internet.

Jag uppmanar samtliga som läser att vara en god medmänniska och också anmäla sig! Det kommer bara uppta två minuter av er dyrbara tid. Klicka på länken nedan!

Donationsregistret




/Torbjörn Maaherra

...but i'm pretty fucking close". Den gamla Clawfinger dängan ekar i lurarna och jag ler nöjt för mig själv när benen tar mig framåt längs gångbanorna i Slottskogen.

Jag får helt enkelt börja med att be om ursäkt för den dåliga uppdateringen under veckan. Men tid är bland de dyraste råvarorna näst efter skivat bröd och denna veckan har jag helt enkelt inte haft råd med tid.

Jag fattar mig kort i det här inlägget och låter denna graf tala för sig. Värt att notera kan vara att mitt löptempo börja bli jämnare. Äntligen!



/Torbjörn Maaherra

Som rubriken antyder kanske man tänker sig att det inte är den optimala kombinationen? Svar: Nej!

Kroppen värker, knoppen ber om nåd - Maaherra ingnorerar.
Rätt trevligt att prata om sig själv i tredje person, det ger en behaglig känsla av suveränitet.

Idag var jag riktigt seg i kroppen. Tre timmar sömn och ett tungt benpass i tisdags gör sig påmint, är dock hyffsat nöjd med distans och tid. Har stora, stora problem med löptempot för tillfället då jag har inte riktigt hittat en bra nivå att lägga mig på utan ökar/minskar hastighet väldigt mycket.

Planen just nu är att hitta ett vettigt tempo och en vettig slinga att förbättra tiden på, förslagsvis kring 8-10 km.
Någon som känner till en bra löpslinga i kungsladugård/majorna/slottsskogen? Skriv i kommentarfältet.




Er motiverade vän

/Torbjörn Maaherra

Ihoptryckt som en mussla, överbelastad som en porrserver och berusad på livet likt Pete Doherty på en efterfest. En väldigt angenäm känsla som just idag - som så många dagar tidigare - urspringer ur den underbara känslan av det vi kallar träning.

I vårt förra inlägg har en person under pseudonymen "Mr Athletic" haft vissa anmärkningar på mitt löpsteg, eller snarare på min avsaknad av något som kan liknas vid ett löpsteg. Den förväntade reaktionen från en narcissist som jag skulle givetvis vara någon spydig bortförklaring. Men icke! Jag är mer storsint än så.

Förtillfället kan jag säga att jag går på ren motivation och kraft, men givetvis uppskattar jag några ord med konstruktiv kritik. Jag är inte mer man än att jag kan erkänna att all hjälp välkomnas!
Jag kommer att lägga in kontaktuppgifter där ni kan nå mig - ni som inte redan har mitt telefonnummer eller dylikt - med tankar, funderingar, sågningar jämns med mina fotknölar eller helt enkelt bara matnyttiga tips!

Sömn är viktigt så därför är det dags att tacka för idag.

Men för att ni mina vackra läsare skall kunna drömma ljuva drömmar om klar himmel och tjocka snötäcken på Kebnekaise bjuder jag på lite stål innan läggdags. Norrländskt rostfritt stål!

(Innan ni anmärket på djupet kan jag glatt meddela att allting är helt i sin ordning, det var inte tänkt att gå djupare än så den här gången)

¨

/Torbjörn Maaherra

Efter en vilodag i söndags så var jag taggad inför den här veckan!

Klockan ringer, den digitala visaren pekar på fem och med sömndruckna ögon stiger jag upp för ännu en dag som heltidsjobbande bergsbestigare.

Det blev ett uppfriskande pass löpning, och tänkte bjuda på en intressant graf med tillhörande karta (eller ja, allt är ju relativt). Runkeeper är en fantastisk iPhone applikation som lagrar allt detta åt en.




/Torbjörn

På järnverket i luleå tillverkar dem stål.

Affärsidén är att kort och gott att konstnadseffektivt producera kvalitétsstål till slutkonsument. Med hjälp av sjö- och järnvägslogistik fraktas sedan detta stål vidare ut i världen. Merparten av produkterna hamnar ute i den vida världen vid utbyggnad av infrastruktur. En liten har även hamnat i Göteborg. Mer specifikt har den fraktats till Kungsladugård och Robertshöjd i form av en järnvilja hos expeditionsdeltagarna vid Team Vatten Över Huvudet!

Detta inlägg kommer fungera som både en träningssummering för hela veckan, men även som en avrapportering av dagens tortyr. Det är givetvis lite av kutym att ett inlägg skall innehålla en liten film och/eller bilder. Idag slår vi på stort, ni får båda delarna. Både kaka och saft, med andra ord.

Det har varit en intensiv vecka. Med ett målande språk kan jag nog beskriva det som att gå in i en vägg av ångest. Men med hjälp av en hjälm av motivation och en smärttröskel som inte ens Stefan Holm kan besegra har vi krigat oss igenom denna vecka.

Summering Torbjörn
Löpning:
4 km + intervaller - á 20 minuter
Simning
Basket, idioten och 10x400 meters intervaller på löpband.

Styrka:
Bänkpress: 4 x 4 på 102,5kg PB! (Personbästa)
Knäböj:      3 x 10 på 110kg PB!
Marklyft:     5 x 4 på 150kg
Dips:          1 x 5 på 25kg
Chins          1 x 15 BW (Body Weight)
Militärpress  1 x 5 på 60kg

Summering Per
Löpning:

Bakgrundsfakta

Namn                         Per Ylipuranen
Ålder                           23 år
Längd                         175 cm
Vikt                              ca 70 kilo
Träningsbakgrund        Paddling, allt från fors till slätvatten, löpning, styrketräning

 

Träningsupplägg

 

Jag kan börja med att säga att jag jobbar väldigt oregelbundna tider med skiftarbete så ingen vecka kommer se ut som den andra.

 

Eftersom jag redan inte har allt för enkelt med att gå upp i  vikt kommer jag inte  lägga upp fullt lika mycket löpning som Maaherra utan lär landa på en 2-3 pass / veckan. Styrketräningen ska jag däremot hinna med 4-5 pass /vecka där även mina pass kommer bygga mycket kring stora övningar.

 

Nu när det börjar bli fint väder utomhus så ska jag även försöka hinna med ett paddlingspass då och då. Vilket jag även ska få med min käre kompanjon på för att börja bygga upp lite paddlingsvana även hos honom inför en eventuellt kommande äventyr. Jag skriver mer om detta längre ner.

 

Gemensamt ska även jag och Maaherra köra lite annan träning med jämna mellanrum. Första gemensamma passet blir simmning men även badminton och motsvarande är inplanerat framöver. Samt att vi även måste börja gå in kängorna inför Kebnekaise.

 

Supplementering

 

Även jag kommer köra stenhårt på vanlig husmanskost. Kommer nog aldrig bli en sån person som sitter och väger maten när jag ska äta, utan jag äter tills jag blir mätt. Vilket tenderar att bli en del emellanåt.

Till det blir det protein och kolhydrater i pulverform.

 

Förväntningar på Kebnekaise

 

Jag har ganska höga förväntningar inför resan. Mest för att vi kommer köra på hårt hela vägen och att man kommer få pressa sig en hel del. Målet är ju som vi tidigare skrivit att vi ska ta oss från Nikkaluokta till sydtoppen och tillbaka på 2 dagar vilket kommer innebära att vi ska hålla ganska högt tempo och gå långt varje dag.

 

Folk frågar hur vi ska klara detta på 2 dagar ? För att göra ett långt svar kort så väljer jag att citera Sudden från Nile city; ”De här killarna går ju ut och ger 100% va och sen så ökar dom va”. Frågor på det?

 

Vårt team kallar vi ju inte Vatten Över Huvudet för ingenting utan även jag ser ju det här berget som redan bestiget. Därav har jag redan börjat planera nästa expedition som följer nedan.

 

Framtidsutsikter

 

Jag nämnde tidigare att jag ska få Maaherra att börja paddla med mig. Anledning till detta är att nästa expedition som är planerad är att paddla från norra Tyskland till Medelhavet genom floder och kanaler. Detta ligger endast i planeringsfasen och det krävs ganska mycket till för att få det att fungera. Men efter lite informationssökning och en lagom mängd fantasi har jag kommit fram till att detta är fullt genomförbart.

 

MVH

/En förhoppningsvis fortsatt frisk, skadefri och lika motiverad Per Ylipuranen

Simning - Valhallabadet Göteborg

Blod, svett och tårar är ett bekant begrepp inom idrottsvärlden.
Mjölksyra, smärta och norrländskt ursinne kan vi låta beskriva vårt simpass idag.

Fyrtio minuters intensivt vispande i bassängen har försatt våra kroppar i tillstånd som rör sig i gränslandet mellan utbrändhet och eufori, om nu den definitonsmängden existerar. Det var inte snyggt, det var ingen njutning men det var ett gott dagsverke i vardagslivet som bergsbestigare.

Så efter att den obligatoriska narcissistiska hybrisen som genomsyrar alla våra - eller mina, maaherras - inledningar innefattar är det dags för en mer neutral beskrivning av träningspasset.

Kommentarer från expeditionsdeltagarna

Maaherra
Det känns i kroppen och fokuset att tärningen är kastad. Ett stabilt pass med bra aktivitetsfaktor. Vi räknade inte längder på simningen men det rörde sig uppåt en kilometer uppskattningsvis. Att jag inte simmat på ett otal antal månader/år gav sitt uttryckt i snabb uttröttning så jag får helt enkelt ge en eloge till mig själv för att jag orkade stå upp så pass bra som jag gjorde.

Per
Då det var dagens andra träningspass var jag redan lite halvsliten i kroppen men riktigt taggad! Likt Maaherra hade inte jag heller simmat på ett bra tag så man fick slita som en varg i vattnet när andra glider i vattnet som fiskar. Men det vi saknade i teknik tog vi igen med hjärta och siktet inställt på vårt mål för den här sommaren.

Film

Att inte låta våra trogna läsare få ta del av vår simtur i form av bild och/eller foto vore inte bara elakt, det vore rentav grymt! Trots fotograferingsförbud och ett överhängande hot om repressalier från den ilskna badvakten lyckades vi föreviga skönsimningen på film, allt för er skull! Studera noga denna stilstudie i simteknik.



/Torbjörn och Per

Vår blogg heter "Vatten Över Huvudet" av en anledning, och det är inte för att vi beundrar Henrik Larssons mediehantering. Nej, det är för att vi vet och känner igen storhetsvansinne!

Min boendesituation är lite udda just nu. Ensam, övergiven och utelämnad till mitt öde tillsammans med en dansk sektmedlem i familjevänliga Majorna. Men jag klagar inte, han är väldigt duktig på att laga mat och har förstått att man skall sätta ambitionsnivån högt för att nå sina mål här i livet. Han jobbar 70%, pluggar 100% och tränar inför en polarexpedition (vatten över huvudet, någon?).

Detta räcker dock inte för att tillfredsställa denna blygsamma dansks arbetskapacitet. Till på köpet har han beslutat att bli distributör av kosttillskott för den internationella kosttillskottsgiganten Herbalife. Guld och gröna skogar, är vad han påstår att detta kommer inbringa honom. Jag har haft nöjet att ta del/utsättas av några av de försäljningsargument han lägger fram. De varierar från att lova "bättre hälsa" till att "få ut maximalt av din träning".

Vad jag däremot inte anade var att Herbalifes produkter även kan anbringa styrkan av en traktor med hydraulisk frontlyft! I smsform lät han meddelada mig att;

"Ilskan gick ut över bänkpressen...Jag gjorde 3 sets av 5 reps på 360kg - katjing!!!"



Thomas Nielsen - Inte din vanliga äventyrare. Nu även världesrekordhållare i bänkpress.

/Torbjörn Maaherra

Prolog:

Tjäktjavagge.

Året var 1886 och den då 27-årige Charles Rabot lyfter blicken och i hans synfält tornar sig det vita mäktiga och mytomspunna berget upp sig framför ögonen på honom. Resan till de nordligaste delarna av Sverige hade varit mödosam och lång, men äntligen var han framme. Han hade förberett sig väl både mentalt och fysiskt, han visste att utmaningen han skulle ta sig an hade någon aldrig tidigare lyckats med. Livet i Frankrike var stillsamt och behagligt, men han hade tidigt i sitt liv insett att han var ämnad för större saker; därför var tillfredsställelsen över att vara vid utkanten av verkligheten överväldigande. Han kunde inte låta bli att stillsamt tänka för sig själv att han äntligen skulle göra avtryck i historieböckerna, att de kall han känt hela livet inte bara var en vanlig flykt från verkligheten, utan vad man kallar ödet.

Tidigt på morgonen startar han färden mot sydtoppen. Terrängen är till en början flack och utan utmaningar men mardrömmen börjar när han finner sig mitt i helvetetspool, nio kilometer från toppen. Det blåser upp till storm. Vinden piskar honom i ansiktet och synfältet begränsar sig till två meter framåt. Plötsligt befinner sig Charles i ett inferno av snö, kyliga fjällvindar och oframkomlig terräng. Rädslan griper sakta tag i honom, hur kunde han göra denna grava missberäkning. Han visste att den kraftansamling som skulle krävas ställde helt nya krav på honom, inte att den skulle bli övermänsklig.

Charles hade sedan barnsben varit alltid varit en utmanare, en överlevare. Den typen av person vars aura av kraft nästan kan kännas på flera kilometers håll. "Courage, Courage" [Mod, mod] - Viskade Charles till sig själv. Han stannar upp för ett ögonblick, och låter tankarna gå tillbaka till barndomens lekfulla år. Charles mor hade under hela hans uppväxt ständigt kämpat mot cancersjukdom, åverkningarna sjukdomen hade på dennes mor är inget han önskar att något barn att skall få uppleva. 1500 höjdmeter upp på ett berg - strandad och sargad av de hårda klimatet - var det dock ett mantra hans mor ständigt upprepade som kom att ge honom den styrka som krävdes; "Din mors kärlek kommer alltid att vaka över dig, vart du än befinner dig i världen och vad du än tar dig för. Finn styrkan och modet inom dig själv och världen kommer att buga sig framför dina fötter".

Tre timmar senare står Charles på Kebnekaises sydtopp. Utmattad och med förfrusna tår, men med ett leende på läpparna som inte kunde misstolkas. Han lyckades, han var äntligen på toppen av Sveriges högsta berg.

Team Vatten Över Huvudet - Expeditionen

124år senare kommer Per Ylipuranen och Torbjörn Maaherra att återupprepa Charles Rabots heroiska färd.

Bakgrund:
Då vi båda har en lång tränings- och tävlingsbakgrund har tristessen av att inte ha ett mål att sträva mot grott under ett tag. Det hela började i höstas över några öl på en balkong till en hyreslägenhet på Lindholmsallén och kommer att sluta på Kebnekaises sydtopp. Per knäckte den eminenta idén om att bestiga kebnekaise via dess västra led som ett kommande mål. Det blev inget långt övervägande från någons sida och nu är vi redo och taggade inför uppgiften!

Expeditionen:
Utrustning har börjat införskaffas och träningen har inletts, men det kan vara roligt att vet exakt vilken väg vi kommer att ta och inom vilken tidsrymd. Planen är att bestiga Kebnekaise via dess västra led, upp på sydtoppen och tillbaka till Nikkaluokta inom loppet av två dagar.